Här kan du läsa om vad artros i knä är för något och hur det uppstår.
I vår kropp finns en mängd leder där våra benändar möts. De skulle nötas sönder mot varandra om det inte vore för att kroppen ständigt producerar ledbrosk för att ersätta det brosk som bryts ned. Brosket fungerar som en glidyta mellan benen och förhindrar att det uppstår friktion i lederna.

995.00 kr

Frågor och svar om knäartros

Vad är knäledsartros eller artros i knä?
Men det är inte alltid kroppen beter sig så som naturen har tänkt sig. Istället för att konstant ersätta det brosk som naturligt bryts ned, så lyckas inte kroppen producera nytt ledbrosk i samma takt som nedbrytningen sker.
 
När du plötsligt känner att det gör ont i knäna när du går, kan det alltså bero på att benändarna har börjat glida direkt mot varandra, utan ett tillräckligt tjockt lager av brosk mellan dem.
 
Artros är en av de vanligaste ledsjukdomarna. Oftast är det knäledens inre delar som drabbas detta kallas knäledsartros. Ibland uppstår också en inflammation i knät, vilket ger svullnader och ömhet i knät.
Vem drabbas av artros i knät?
Artros i knäna kommer inte som en blixt från klar himmel. Den tar ofta många år på sig att utvecklas, och det är vanligt att den ger sig tillkänna efter ca 45 års ålder och uppåt. Ålder är alltså en gemensam nämnare för de flesta med knäartros.

Orsakerna bakom artros i knät

Genom åren har det bedrivits omfattande forskning om artros för att utröna orsakerna till artros i knä. Men trots detta har man inte helt lyckats knäcka den nöten. Spekulationerna har varit många, men det gamla svenska namnet på åkomman, ”ledförslitning” är numera undanstoppat i ett mörkt hörn, då man har insett att det inte handlar om en förslitningsskada.
 
Vad man har kommit fram till är att det många gånger handlar om att hård belastning av knäna under lång tid är en stor bidragande faktor. Man har också sett att det finns mycket som pekar på att det är ärftligt.
 
En annan faktor som spelar in är din vikt. Bär du på mycket övervikt löper du mycket större risk att drabbas av artros i knät. Likaså om du tidigare haft skador på knät, som t.ex. en meniskskada. En tidigare meniskskada kan innebära att belastningen ökar med upp till 500% på knät.
 
Överbelastning är en sak. Men paradoxalt nog ökar risken för artros också om du har ett alltför stillasittande liv.
Symptom – hur märker du att du har knäartros?

Självklart för att det gör ont i knät. Men smärta kan visa sig på många olika sätt, och det finns en mängd olika skador och åkommor som kan drabba dina knän.

Men det vanligaste kännetecknet för artros i knä är att du känner smärta i knät när du rör på dig. Och för det mesta gör det ont utan att du kan koppla det till någon specifik aktivitet. Andra symptom kan vara:

  • Efterhand kan det göra ont även i vila
  • Om ledkapseln också är inflammerad kan knät bli svullet och kännas varmt
  • Knät känns ostabilt och ”svajigt”
  • Stelhet i leden, i synnerhet på morgonen innan du ”kommer igång”, eller när du suttit still ett tag
  • Knäppande och knastrande i lederna
  • Sömnbesvär, på grund av smärta
Hur behandlar man artros i knä?
En naturlig reaktion när kroppen protesterar är att ta det lugnt, att hålla sig i stillhet och försöka vila bort problemen. Men när det gäller artros så är det inte en bra idé, snarare tvärtom. Här gäller det att hålla igång kroppen, även om det gör ont.
 
Om du motionerar och tränar byggs nämligen muskulaturen upp, och värken i knäna avtar. Hos en sjukgymnast eller annan behandlare kan du få ett individuellt anpassat träningsprogram, men övningar du kan göra själv i hemmet. Tänk bara på att börja försiktigt och trappa upp efter hand.
 
Bär du på mycket övervikt kan det göra underverk om du lyckas gå ner i vikt. Det minskar drastiskt belastningen på knäna.
 
Om smärtan känns outhärdlig hjälper det att ta smärtstillande. Börja med ”vanlig” receptfri medicin. Inflammationshämmande medel tar du om det är inflammerat i leden.

Att motionera och träna kan göra ont trots smärtstillande läkemedel. För att ändå kunna träna finns det speciella knäskydd, konstruerade just för lindring vid artros i knä. En knäortos stabiliserar knäts leder och avlastar knät så att du får lättare att röra på dig. Knäskyddet gör det möjligt att träna utan att det smärtar alltför mycket.

Som komplement till ett knäskydd kan man stoppa i inlägg i skorna för att minska belastningen på lederna.

På några håll i landet finns så kallade Artrosskolor, där personer med värk i lederna får hjälp med individuella träningsråd, och information kring knäartros. Där finns också möjlighet att träna i grupp.

Operation av artros i knä
Operation är inget man tar till lättvindigt. Man tar till kniven endast i de fall som inget annat hjälper och du inte blir bättre i knäna med hjälp av träning eller viktnedgång.
 
Den vanligaste åtgärden vid en operation är att man sätter in en protes tillverkad av metall och plast. Knäprotesen ersätter de skadade lederna och låter benen glida mot varandra igen, precis som hos ett friskt knä. Protesen fixeras vid benet med hjälp av ett bencement.
 
Ungefär 13 000 sådana operationer genomförs varje år, och protesens livslängd beräknas vara mellan 10 och 15 år.
Egenvård – vad kan jag göra själv om jag har knäartros?

Vid artros är det viktigt att man själv tar ett stort ansvar för sitt tillfrisknande. Du måste själv sätta gränserna för vad du klarar av och inte överbelasta knät under din väg tillbaka. Försök att hitta en tränings- eller motionsform som du gillar – då är det mycket enklare att motivera sig till att hålla igång kroppen. Här är några typer av träning som funkar bra för dig som drabbats av artros i knä:

  • Antingen du cyklar på en motionscykel eller ute på vägarna, så är det bra konditionsträning. Det tränar också de viktiga benmusklerna utan att belasta lederna särskilt mycket.
  • Löpband. Löpband är en bra träningsform. Du slipper springa på ojämna underlag och i nedförslut, som ofta påfrestar lederna. Dessutom kan du själv anpassa hastighet och hur mycket uppförslutning du vill ha.
  • Simning. Simning är en motionsform som inte frestar på lederna så mycket. Det är lätt att röra kroppen och det gör sällan ont. Även löpträning i vatten har visat sig effektiv.
  • Gång. Ett bra sätt att komma igång med motioneringen. Även om du aldrig har tränat förut så vet du i alla fall hur man gör när man går. Ha lätta skor och försök i första hand gå på lite mjukare underlag.

Sammanfattningsvis kan man säga: rör på dig! Det spelar egentligen inte så stor roll vad du gör, så länge du håller igång med aktiviteter som stärker benmuskulaturen och triggar igång blodcirkulationen. Tala också med din fysioterapeut om att ta fram ett träningsprogram.  

Gilla gärna vår Facebooksida, där delar vi med oss av rabattkoder och andra kampanjer med jämna mellanrum. Du hittar oss genom att klicka här

Har du fler frågor?

Tveka inte att kontakta oss

Kundservice