Muskelbristning

Muskelbristning är en mycket vanlig typ av skada, inte minst bland idrottare. Det innebär att en muskel har belastats så hårt att den brister, helt eller delvis. Vad som har hänt är att fibrerna i muskeln har skadats, eller gått av helt. Inte sällan uppstår också en blödning. Du har säkert hört begreppet ”lårkaka”? Det är just en sådan blödning i lårmuskeln.

Vad beror muskelbristning på?

I allmänhet handlar det om överbelastning. Du kan drabbas av en bristning i en muskel när du tränar för intensivt, gör en plötslig, explosiv rörelse eller om du får ett hårt slag mot muskeln. Man brukar dela in muskelbristningar i två huvudkategorier, sträckning och direkt trauma.

  • En ”vanlig” sträckning är alltså en form av muskelbristning. Den uppkommer i regel precis där muskeln går över i senan den är fäst i, oftast i samband med en explosiv rörelse eller vid maximal ansträngning av muskeln. Vanligast är att det händer i låret eller vaden.
  • Direkt trauma är när muskeln utsätts för yttre våld, till exempel när du får en spark eller ett slag mot muskeln. Vanligast är att muskeln på framsidan av låret drabbas.

Symptom på muskelbristning

En bristning i en muskel gör riktigt ont. Direkt vid skadetillfället känner man en omedelbar, huggande smärta, som följs av ömhet och en känsla av svaghet i musklerna. Muskeln svullnar ofta upp och det uppstår många gånger även en blödning, som visar sig som ett stort blåmärke på huden.

Hur behandlar man en muskelbristning?

Är muskelbristningen av lindrig art, krävs i regel ingen behandling, då skadan läks med tiden. Vid större skador är det viktigt att snabbast möjligt påbörja akut behandling. Det kan ha stor påverkan på hur långvarig skadan blir.

Direkt efter skadan måste man avbryta träningen omgående för att inte förvärra skadan. Området kan kylas ned med is för att hejda svullnaden. Ha en handduk eller liknande emellan, så att inte huden skadas av isen, och ta bort isen efter högst 20 minuter.

Med en elastisk binda kan man sätta ett tryck på skadan, den enskilt viktigaste åtgärden för att dämpa blödningen. Ju snabbare desto bättre.

Högläge av det skadade området minskar också blödningen. För att det ska ha någon effekt, skall den skadade delen hållas 30 cm ovanför hjärtat.

De två första dagarna gäller total stillhet – träna inte, ge inte massage eller något annat som kan öka blodgenomströmningen. På tredje eller fjärde dagen kan lätt cirkulationsträning påbörjas. Lätta promenader eller cykelturer, men ingen stretchning eller löpning på det här stadiet.

På den femte dagen kan i regel rehabiliteringen börja. Tillsammans med t.ex. en sjukgymnast kan du ta fram ett träningsprogram som är anpassat efter dig och din specifika skada. Träningen består vanligen av tre delar, styrke- och balansträning tillsammans med konditionsträning.

Prognos

Med stor sannolikhet kan du vara tillbaka i gammalt gott slag efter sex till åtta veckor. Men det varierar naturligtvis, beroende på ditt allmäntillstånd, skadans omfattning och hur bra du sköter din rehabträning. Det kan gå betydligt fortare eller dra ut på tiden. I svåra fall kan det till och med bli aktuellt med operation.

Viktigt är att du töjer ut muskeln regelbundet under tiden du rehabtränar. Annars blir risken större att skadan rivs upp igen. Var noga med att värma upp ordentligt inför varje träningspass.

Under skadetiden kan kompressionsgivande värmeskydd bidra till att musklerna håller sig varma, ett bra hjälpmedel vid träning utomhus, särskilt under de kyligare årstiderna.

Borde jag söka vård?

I normala fall är det inte nödvändigt. Men om du vid skadetillfället märker att du får svårt att röra den skadade kroppsdelen, ska du söka vård direkt, antingen på akuten eller en vårdcentral.

Likaledes bär du uppsöka vårdcentral om du inte blir bättre efter några dagar och det fortfarande gör ont.