Frågor och svar – Hopparknä

Hopparknä
Vem drabbas av hopparknä?
Såväl motionärer som elitidrottare kan drabbas, men i huvudsak är det intensivt aktiva idrottare som får hopparknä. Främst är det inom sporter som innebär många hopp och landningar och där knät tvingas att byta riktning ofta. Dessa aktiviteter innebär stora påfrestningar på knäskålssenan.
Träna bort hopparknä
Exempel på idrotter där skadan ofta uppkommer är volleyboll och basket, och flera av grenarna inom friidrotten, såsom tresteg, längdhopp, höjdhopp och stavhopp. I viss mån även idrotter men snabba sidoförflyttningar, som t.ex. innebandy. Även löpare kan drabbas, men det är ovanligare.
Symptom på hopparknä
Smärtan som uppstår vid hopparknä kan vara mycket intensiv, och är koncentrerad till området på framsidan alldeles under knäskålen. Det som gör ont är själva senan som sitter mellan knäskålen och fästet på underbenet.
Det gör riktigt ont om man trycker på senan. Man kan inte se något med röntgen eller ultraljud, men en läkare, naprapat eller sjukgymnast kan ganska enkelt ställa en diagnos genom din beskrivning av smärtan och att känna på senfästet.
Det finns olika grader av hopparknä symptom:
- Smärta direkt efter aktivitet.
- Smärta i inledningen av en aktivitet, som t.ex. uppvärmning. Efter uppvärmning avtar smärtan för att sedan återvända efter aktiviteten.
- Smärtor såväl i början som under och efter aktivitet. Ibland klarar man att idrotta i samma omfattning som vanligt, men senare i skadeförloppet kan man tvingas att gå ner i intensitet.
- I värsta fall kan det bli en total ruptur av senan, det vill säga att senan går av.
Många som lider av hopparknä får svårare att utföra vissa handlingar och får också mer ont av att:
- Gå i trappor, i synnerhet nerför.
- Köra bil.
- Sitta på huk.
- Börja röra på sig igen efter att ha varit stillasittande en stund.
- Att landa efter hopp eller löpsteg.
- Gå upp på morgonen, då man ofta har ont och är stel innan blodcirkulationen kommit igång.
Till en början är det många idrottare som ser besvären som obetydliga och därför ignorerar skadan, eftersom det bara ”gör lite ont” i början av träningen. De fortsätter att träna och tävla som vanligt, vilket är ett alldeles utmärkt sätt att förvärra skadan.
Behandling av hopparknä
Hopparknä är inte en inflammation, och således hjälper det inte att ta antiinflammatoriska medel som t.ex. Voltaren. Tvärtom kan det förvärra skadan indirekt, då det dämpar smärtan och du blir oförsiktig och känner inte när du överbelastar skadan.
Inte heller är olika inlägg i skorna en lösning. Snarare är de som ett temporärt plåster som lindrar symptom istället för att behandla en skada.
Så vad kan jag då göra för att rehabilitera ett hopparknä?
- Utför endast rörelser som inte gör ont.
- Hjälp kroppen att få igång cirkulationen i knät. Ett sätt är att böja och sträcka knät många gånger – utan att belasta det.
- Styrketräning. Alla typer av övningar som syftar till att stärka muskulaturen i benen och runt knät är av godo. I Runners World finns en bra artikel om rehab av hopparknä.
- Annan träning för att behålla din kondition. Du kanske klarar av att simma eller cykla utan att det gör ont? Testa dig fram till alternativa träningsmetoder!
- Om skadan trots rehab inte ger med sig, kan det till sist bli aktuellt med ett kirurgiskt ingrepp.
Under tiden du rehabiliterar knät kan det vara till stor hjälp med någon form av stöd runt knät. Det finns olika typer av knästöd och knäskydd som hjälper till att avlasta knät och ge viss smärtlindring